Återvändo
Jag låter mig ledas av sömnigheten
som gör att jag återvänder hem;
du kanske tittar på TV
eller läser en novell
–nu, den förstklassiga Millennium.
Jag stannar upp halvvägs, genomsöker
fickorna, för att hitta nycklarana
–vi är ännu väldigt naiva–
i vår lycka;
jag undviker en dyster misströstan
genom att öka hastigheten som oscillerar:
vägens svängar och infarter
i uppförsbacken, dropparna
mot bilrutan, Bill Evans
–ljuslyktan i France Musique–
vid pianot, som accompanjerar mig.
Jag går till sängs, bredvid dig;
Jag bryter tystnaden och kysser dig,
jag kommer till dig –och du förblir orörlig,
sovande med den öppna boken–
när den sista melankolin slår till.
Tristessen håller i sig tills jag somnar
med Paveses bittra verser:
Scenderemo nel gorgo muti;
Jag släcker ljuset vid sängbordet;
och går in i drömmarnas land.
En dag till är fullbordad.
Inga Britt Olte
Cap comentari:
Publica un comentari a l'entrada